Ett år är ju verkligen nada. Denna söndag för exakt ett år sedan hade jag och Weronica påbörjat vår resa till NYC. Det var så ballt. Så stort. Så roligt. Så fint. Så gött.
Denna söndagkväll promenerade vi runt i Amsterdam och gillade alla mysiga hus, alla fina kanaler och förundrades över Red Light District.
Vårvintern när den är som bäst. Solen skiner, himlen är blå, asfalten börjar synas, fåglarna kvittrar, plusgrader i solen.....och jag och Pär ligger dunderförkylda och Nils har öroninflammation. Yippie. Har legat inne hela helgen och börjar få liggsår. Hoppas på samma väder nästa helg för då blir det definitivt en skotertur med varm oboy, grillkorv och sollapning!
Äntligen funkade SJ´s bokning så jag kunde boka tågbiljetter till våran minisemester i Stockholm. Jag har inte varit där på många år så jag ser verkligen framemot att möta försommaren i vår fiiiiina huvudstad!
LillNilsson drabbas av det mesta som går på dagis. Nu är det "varann-dags-febern" (som jag har namngett själv) som har pågått i en veckas tid. Förhoppningsvis har han ett immunförsvar starkt som en oxe snart!
Min älskade lilla sångfågel blev väldigt förtjust i kusin Idas traktor sist de träffades. Så förtjust att han riskerar bli kleptoman. En egen låt har traktorn oxå fått:
Äntligen går vi mot ljusare tider! Tycker den här vintern har varit lång, mörk och utdragen. Lite sol såhär i slutet av januari gör verkligen underverk för själen! Från och med nu kan det bara bli bättre och bättre. Att jag dessutom har gått ner i tid på jobbet och är ledig varje onsdag bidrar till gladare humör;-)